astridnkamila

Kan börja med att min cyckel blev stulen igår...jag gick hela vägen hem med storasyster och en kompis (efter vi hade ätit sushi, muuums) med en väldigt sorgset min. Jag vet att detta låter som det mest deprimerande inlägget ni någonsin läst, men...it get's better! tro mig :) så...nästa dag (alltså idag om jag räknat rätt) cycklade jag på mammas cyckel och lämnade den bakom skolan.

 

Mitt på dagen, när vi skulle ha fysik, så uptäckte jag det mest fantastiska...min fina lilla vita cyckel stod brevid skolan igen! (hade tänkt att tacka alla som har kommit så här långt i min historia nu, tack, goda människa). Jag blev så glad, och tog med mig cycklen bakom skolan. När vi äntligen skulle hem, var cycklen borta. Så jag undrade om jag verkligen kunde haft sån otur att min cyckel blev stulen två dagar i rad. Jag och min vän, gick ner till den andra delen av skolgården för att leta. när vi kom tillbaka, så var cycklen där, IGEN. två killar från vår klass hade sett en kille komma med den, och han går tydligen på vår skola. Så imorgon blir det konfrontation, och nu vill jag ju också veta vad han gjort av min hjälm -__-. men...jag har en cyckel igen! wiiiiieee!

 

sen gick jag och Trine och köpte en stekpanna till hennes pappa för att han fyllde år. Vilka intressanta liv. 

 

varför funkar det inte att ladda upp bilder....:/ 

 

kram från Danmark! <3